”Tack för att du följer mig.” sa jag till Zayn när vi stod utanför min lägenhet.

”Ingen orsak, jag vill inte att något ska hända dig.” svarade han och log.

”Men varför? Vi känner varandra knappt”, sa jag.

”Och? Jag tycker om dig.” sa han och gav mig en kram. Förvånat kramade jag honom tillbaka.
”Du vet, det är jättegulligt.” sa jag och log. Han log tillbaka, och gick sedan mot hissen.

”Hejdå…”, sa han och vinkade.
”Hejdå…”, mumlade jag och vinkade tillbaka, sedan låste jag upp dörren.

Hela jag var alldeles förvirrad och varm inuti, som om någon hade hoppat studsmatta på min hjärna, Zayn var så gullig, omtänksam, trevlig, snygg…

Mina tankar avbröts av att min mobil ringde.

”Hallå?”

”Hej Audrey! Det är din mamma! Är du fortfarande uppe? Har du blivit en skank som är i baren hela nätterna med pojkar?”

Jag suckade djupt och tvingade mig själv att inte påpeka att det var hon som ringt, inte jag.

”öh… nej mamma, jag var hos en väninna.” svarade jag.

”Jaja, vem då?”
”En flicka från jobbet, Hanna Bloom jättetrevlig, hennes bror och hans vän var med också vi satt och pratade inget mera.” berättade jag snabbt.

”Jaha, vad var det jag sa, pojkar.”

”Mamma jag har ett eget liv nu, lägg av va.” sa jag.

”Det vet jag väl, tänkte bara se hur du mår, dessutom har jag en nyhet till dig”,

”Jaså? Vadå?”

Mamma suckade.

”Alltid så nyfiken, jaja, dina syskon kommer hem till helgen.”
”Och?”
”Anledning till det är att…”,

Jag tog ut ett glas och hällde upp vatten i det medan hon tvekade en stund.

”…jag har träffat en ny.”

Jag satte vattnet i halsen och började hosta som en galning.

”Audrey? Audrey vad håller du på med?”

Jag svalade och hostade tills det gick över.

”Vad kul mamma, men varför kommer Angelina, Frances och Dominic hem för det?” undrade jag.

Alla mina syskon bodde i Australien, Angelina var gift med en tandläkare, Frances studerade på college och Dominic var trummare i ett band som hade blivit ganska känt.

”Jag vill att alla ni ska träffa Peter samtidigt, på nästa söndag, okej?”

”Visst…”

”Bra, då ses vi, hej, hej.”

Mamma lade på och jag pustade ut, vafan hade mamma nu gjort? Skaffat en kille?

Då ringde mobilen igen, suckande tog jag upp den och svarade trött.

”Audrey.”

”Hej detta är Mrs. Stanley.”

Jag stelnade till och var nära att tappa mobilen.

”Äh… hej Mrs. Stanley.” sa jag och kände hur rösten skälvde.

”Du har inte varit i skolan på ett tag, har du slutat utan att säga till? I så fall måste du göra en anmälan.”

Jag var tyst i flera minuter, sanningen gick upp för mig, detta gick inte, jag klarade inte av skolan och arbetet, detta var min chans.
”öh… Ja, hur ska jag göra det?”

Nästa dag på jobbet berättade jag för Hanna att jag hoppat av skolan.

”Va? Du är sjutton tjejen.” utbrast Hanna.

”Arton, snart.” tillade jag.

”Än sen? Vad ska det bli av dig?” klagade hon. Jag skrattade och kramade henne.

”Ta det lugnt, det blir något av mig också vet du, mitt jobb är en början, jag ska ta mig vidare.”

”Om du säger det så”,

”Lovar.” sa jag och lade handen över hjärtat. Hon log.

”Förresten har du lust att komma till mig på lördag? Klockan sju ungefär Orlando kommer.”

”Och?” sa jag och såg undrade på henne, men hon bara flinade, vilket var olycksbådande från henne.