”Mamma?” sa jag och stängde dörren bakom mig. Mammas slamrande i köket hördes tydligt, så jag sparkade av mig skorna och skyndade ut till mamma. Hon stod i köket och hackade grönsaker samtidigt som vattenkranen var påvriden på högsta styrka.

”Mamma! Gissa vad?” ropade jag och satte ner lådan med de senaste mötena. Mamma vände sig om och vred av kranen.
”Vad är det där för låda med gammalt skräp? Har du börjat samla igen?” frågade mamma likgiltigt. Jag skakade på huvudet, och log stort.

”Jag har fått ett jobb på ’London’s Journal’! Fattar du? Nu kan jag hjälpa till med hyran!” log jag. Mamma tog upp en anteckningsbok ur lådan och bläddrade i den.

”Jaså, vad jobbar du som då?” undrade hon och vände sig mot diskbänken igen.
”Sekreterare för alla möten”, svarade jag stolt.

”Hur mycket får du betalt?” frågade mamma bitskt.

”Jag… jag glömde fråga”, erkände jag. Mamma suckade högt och ljudligt.

”Att du aldrig kan göra någonting rätt Audrey!” fräste hon. Jag tog lådan i min famn igen och gick in på mitt rum, att mamma aldrig kunde berömma mig för någonting?!

Ilsket började jag läsa igenom anteckningarna för mötena, snart var jag helt försjunken, då ropade mamma att det var mat så jag skyndade mig ut till henne.

När vi satt vid bordet och åt undertystnad kunde jag inte hålla mig längre.

”Är du inte stolt över mig? För jag fixade ju ett jobb som du ville, jag behöver ju inte flytta nu?” frågade jag.

Mamma tittade upp och gav till ett glädjelöst skratt.

”Stolt? Men lilla gumman klart jag inte är, varför skulle jag vara det? Jobb är enkelt att hitta i London herregud, dessutom vill jag fortfarande att du flyttar.” svarade mamma.

”Va?” utbrast jag. Mamma nickade och log utan glädje, det enda jag såg var likgiltighet och skadeglädje. ”men, men varför? Jag kan ju betala hyran nu!” fortsatte jag.

”Gumman… jag vill att du flyttar för att jag inte vill ha kvar dig i min lägenhet mera, dessutom har jag redan fixat en lägenhet åt dig på andra sidan staden, bra va?”

Jag stirrade på henne, jag hade just fixat ett jobb för hennes skull så kastade hon ut mig ändå. Dålig stil.

”När flyttar jag då?” muttrade jag.

”Imorgon, klockan åtta.” svarade mamma och gav mig en lapp med adress till min nya lägenhet, även en vägbeskrivning med tunnelbanan.

”Men jag har jobbet imorgon…” protesterade jag.

”Du får väl komma försent, jag ska hjälpa dig packa dina saker, vi kan använda de gamla flyttlådorna som vi hade när vi flyttade hit.” föreslog mamma glatt och reste sig från bordet. Jag suckade högt och tog min tallrik, jag skrapade resterna i soptunnan och lade tallriken i diskmaskinen.

Sedan packade jag och mamma resten av kvällen, det blev fyra lådor för mamma hade bussigt nog fixat en redan möblerad lägenhet, wow tack.

Nästa morgon vaknade jag sex på morgonen, snabbt tog jag mina grejer och konkade ner dem till min bil, sedan låste jag lägenheten där mamma fortfarande sov och så åkte jag iväg till min nya lägenhet.

Den var viseliggen fin men jag kände mig inte hemma där, när jag packat upp lite grann och så blev klockan halv åtta, snabbt skyndade jag iväg till jobbet, jag hade ju faktiskt gått upp så tidigt för att inte komma försent till jobbet.

När jag kom fram stod Mrs. Lawrence och väntade på mig, hennes leende var brett när jag hälsade på henne.

”Mitt i prick, exakt i tid, prick klockan åtta, du är duktig du miss Jensen”, sa Mrs. Lawrence nöjt.

”Tack, jag flyttade idag så, jag har varit vaken sedan klockan sex.” berättade jag.

”Nämen, vad bra, vi har inga möten idag men jag vill att du fyller i några rapporter, efter det kan du få gå hem eftersom det inte finns mera att göra, jag ska ge dig ett schema med dina arbetstider, du kommer inte jobba varje dag förstår du…”
Mrs. Lawrence började gå medan hon pratade och jag följde efter, det kändes skönt att få gå hem efter bara två timmar på jobbet, jag var dödligt trött och så fort jag hade kommit hem föll jag i sömn på min nya soffa framför Top Model.